Hemma!
Då sitter jag här igen: London Heathrow. Tänk vad jag mådde dåligt senaste gången jag var här. Jag vill bara åka hem, tillbaka till min familj och slippa detta. Jag tänkte att jag får väl försöka, stå ut och längta hem. Tänk vad fel jag hade. Visst har det hänt att jag har haft lite hemlängtan eller varit uttråkad. Men jag ville aldrig åka hem. Vilken resa jag har haft. Eller kan man ens kalla det resa? Jag har ju liksom bott där. Inte som turist utan som en av dom. Åkt buss, varit på supermarket, gått i skolan och sovit över hos kompisar. Jag har ett helt liv där som jag nu lämnar. Jag har iprincip lovat alla att jag är tillbaka nästnästa jul. Måste bara fixa lite pengar.
Det har varit gråtfyllda dagar. Lördagkväll grät vi floder hemma hos Marinas faster. Jag, Marina och Isabel låg i en hög på soffan och bara höll om varandra. Men även om det känns svårt så vet jag att jag aldrig kommer tappa kontakt med dom. Jag har vänner för livet där.
Men att komma hem ska bli otroligt skönt. Hjälp vad jag har saknat min familj, mina småkusiner, mina underbara vänner, att gå i skolan och förstå vad läraren säger, att sticka ut och springa klockan 8 på kvällen, att åka på orienteringsträning. Nu ska jag påbörja satsningen inför Sixdays in Scottland. Jag, mamma, pappa och Olle åker iväg till Skottland för att tävla i sommar och jag som inte har tränat så bra i Brasilien så nu blir det hårdträning.
Jag har funderat på vad jag gjort under mitt utbytesår. Här kommer en lista med höjdpunkterna. Massa saker har jag nog glömt bort men men:
- Första dagen i skolan. Marina blir utsedd till min tolk.
- Gick ut för första gången med Amanda och hennes kompis. Dagen efter åkte jag till Imbé för första gången.
- Gramado med skolan. Vi åkte buss tidigt på morgonen, var på ekologiskpark, åkte till chokladfabrik och sov på hotell.
- Åkt hem till Marinas hus för första gången. Vi gjorde köttbullar (italienska) och jag blev lämnad själv med Malu som knappt kan 30 ord på engelska medans Marina duschade.
- Gick ut med Marina, Isabel och Luiza. Sjukt rolig kväll!
- Jag åkte med Marcia till staden São Miguel das Missõens. Vi såg en ljusshow om kriget mellan portugiserna och guarani inianerna.
- Sommarlovet börjar och jag, Marina och Isabel hänger vi poolen och äter vattenmelon. Jag var också i våran pool med Ana, Raffa och Bella nästan varje dag.
- Siriú med familjen och Naras familj. Massor med churrasco, stranden, sandboard, vattenmelon och även en tur till brasiliens minsta vattenfall.
- PINHEIRA. Två veckor med Marina, hennes familj och Isabel som kom efter en vecka. Kan ha varit de två bästa veckorna i mitt liv. Sol, bad, god mat, underbara vänner och många sandslott. Min kameras minneskort tog självmord så det blev ju tyvärr inga bilder därifrån men jag kommer att återvända dit, det är jag säker på. Paradiset på jorden.
- Runt i canyons med familjen, Nara med familj och Amanda och hennes mamma. Släktbanden här är väldigt svåra att förklara men vi är alla som en enda stor familj.
- Mamma, pappa och Olle kom hit. Så sjukt kul! Fick visa dom mitt nya liv, åka på rundtur i Rio Grande do Sul och även ta oss till Siriú och stranden igen. Hade en fantastisk födelsedag, även fast jag knappt fått någon sömn.
- Började på ny skola, kommunal skola. Piratini. Det har inte många av mina brasilianskvänner gjort. Fick fem fina veckor där med nya vänner, mycket träning i portugisiska och en upplevelse.
- Rio med Marina. Kristusstatyn, cykla längs copacabana, äta acai, bli helt knallröd och botaniska trädgården. Hela kittet.
- Evve kom och hälsade på! Vi åkte till Buenos Aires där vi promenerade i trädgårdar, gick på tangoshow och shoppade. I Porto Alegre åkte vi till centro, kollade på bio och träffade den legendariska Stephanie Ferro.
- Sista veckorna var bara fyllda med höjdpunkter. Fester, restauranger, shopping, träffade större delen av Marinas släkt och massa hemmakvällar hos Rossettos med bakning, TV och prat.
Det känns som om jag återvänder som en helt ny person. Jag vet så mycket mer, har mer tålamod, mindre stressad, öppen för nya människor och andra kulturer. Massa nya vänner, större familj och två feeeeta resväskor. Nu får Sverige se upp för jag är på väg hem!!
(Skrivet på Heathrow klockan 10.00 svensk tid, 9.00 brittisk tid och 5.00 brasiliansk tid)
Sista dagen
Internet funkar inte för tillfället men jag lägger upp inlägget när det gör det. Klockan är nu 13.08 brasiliansk tid och 18.08 i Sverige, lördagen den 18 maj.
Sista dagen. Kan inte fatta det. Jag kommer nog inte inse att jag ska åka hem förrän jag står på flygplatsen och säger hejdå till alla.
Egentligen borde jag inte ha tid att skriva på bloggen, men på något sätt så gick det snabbare att packa väskan än vad jag hade planerat.
Idag händer massor med grejer. Jag kom hem från Marina för typ en och en halv timme sedan. Sen jag kom hem har jag packat. Nu är väskorna 95 procent redo. En av väskorna packade jag redan i torsdags. Det är bara lite smågrejer som ska in, sen är jag redo.
Om två timmar börjar Jujus, min lillkusins, två års kalas. Den kommer att vara här, i condominions festlokal. Jag kommer att stanna där en timme sen åka hem till Marina. Där blir det fin ”lunch” (klockan fyra på eftermiddagen!) med lite folk från gamla klassen och kompisar. Sen åker vi vidare till vårat bästa tillhåll: Marinas fasters hus. Där kommer vi stanna ett par timmar och sen avslutar jag, Marina och Isabel kvällen på resturangen med så sjukt mycket historia. Joe´s and Leo´s. En av mina favvoplatser här i Brasilien. Vi har varit där så många gånger, många kvällar har startat där.
Marina har försökt övertyga mig om att följa med henne på en sista fest ikväll, men det skippar jag. Ska upp tidigt imorgon, kanske träna lite sen duscha, packa det sista och äta en stor frukost. Flyget till Sao Paulo går 11.50 brasiliansk tid. Jag har en lång resa hem och jag hoppas verkligen att allt ska gå bra för mig. Resan hit var ju en total flopp men jag tror inte det kan hända samma sak ingen.
Sista shoppingen
En vecka!
En vecka, sen landar jag på svensk mark! Det är ju ingenting! Listorna börjar komma fram nu; vad ska köpas, vem vill att jag ska köpa vad osv osv. Alla jag ska hinna träffa och äta lunch hos, åka till Shopping Total, sista festen. Det är massa saker jag måste hinna med!
I fredags blev det myskväll med Rossettos. Vi åkte först och hämtade Marinas pappa på flygplatsen. Han jobbar i Rio men kommer hem varje helg. Sen blev det kinamat. Jäääklar va gott det var. Och maten var gratis! Dom känner ägaren av restaurangen och han insisterade på att vi inte skulle betala.
På lördag åkte vi till Iguatemi, ett shoppingcenter, och Marina plocka hem två nya jeans. När vi var där så tyckte Marinas pappa att om Marina och hennes bror köpte kläder skulle jag ju också ha något. Så jag fick välja ut vad jag ville och så köpte han det till mig. Det blev en fantastisk fin tröja, vit med svarta ränder. Den familjen alltså! Efter det blev det xis med Marinas faster. Vi hängde där hela eftermiddagen och käkade glass och snackade. Det är samma ställe där Marina gjorde sin fotografering förra veckan. Efter det åkte vi och kollade på bio med Marinas föräldrar. Filmen hette Somos tão Jovens och handlade om Renato Russo, en brasiliansk artist som dog i Aids. Helt okej film, tror den är bättre om man känner till hans historia sen tidigare dock.
På söndag var jag hemma och åt churrasco med familjen. Marcias mamma och pappa kom förbi och jag bakade en kaka till efterrätt. Det va kul.
På kvällen så plockade Marina upp mig och vi åkte hem till henne. Där fick jag smaka ungersk mat som Rossettos ätit på restaurang under dagen, Helt okej, fast tror jag gillar den ungerska bondsoppan som mamma gör bättre. Jag sov där och blev avsläpp när Malu körde Marina till skolan.
Det betyder att jag sovit hemma två nätter på mer än en vecka. Vet inte hur jag och Marina ska klara av det här med att bo i olika länder. Vi är ju alltid tillsammans. Men jag har ju kompisar där hemma, jag tror nog det ska gå bra.Vad har hänt då?






.
Egentligen
Bilderna får säga allt























Oj oj
Bueno!
Buenas noches
Idag har vi promenerat genom Plaza de 25 de mayo och naromradet, hittat fram till varat fina hostel, varit runt och shoppat, fikat pa Starbucks, tagit foton, atit gratis middag som varat hostel annordnar (kop en drink - fa gratis middag!) och nu ar vi tillbaka och redo for att sova. Vilken dag alltsa! Imorse vaknade vi upp i en annan stad i ett annat land och nu har vi redan upplevt massa har.
En sak som jag alskar har ar shoppingen. Helt fantastisk. Basta kopet blev nog min nya jeanstroja, eller typ en jeansskorta utan armar. Den gick pa 60 pesos, vilket ar 75 spann. Riiiiiktigt najsiga priser alltsa. och sjukt fina klader finns det ocksa.
Imorgon ska vi ta oss till den kanda kyrkogarden Recoleta dar manga kanda Argentinare ligger begravda. Sen drar vi vidare till omradet Palermo dar man nog kan hitta nagon fin restaurang med tangoshow.
Vi bor ju i Microcentrum, som det kallas, dar allt finns. Vi har Starbucks, restauranger, musikaler, supermarkets och affarer precis utanfor dorren. Det far jag tacka min storasyster for, hon har kolla pa hotellbokining och sant!
Gästbloggsinlägg av storasyster Evve
Nu har jag varit hos Lollo i ett par dagar, fantastiskt att träffas igen efter så lång tid. En blixtvisit i Brasilien för min del men ändå god tid för att jag och Lollo får tid att visa varandra våra ljusglimtar och vänner i Brasilien. Det är otroligt hur snabbt en stad eller land kan förändras. Den brasilianska ekonomin har under de senaste tio åren präglats av hög tillväxt vilket kombinerats med stora krafttag och sociala reformer. Det är väldigt påtagligt att en stor mängd av populationen lyfts ur fattigdom. Detta har jag märkt kanske främst under lördagens visit på ett av shoppingmall:en som då var överfullt med människor och i trafikstockningen i fredags eftermiddag. Likaså är det påtagligt att prisnivån höjts. Även om landet lyckats lyfta en stor mängd av populationen ur fattigdom så har detta kanske inte kombinerats med lika stora krafttag i exempelvis upprustning av vägar eller andra infrastrukturella ”måsten”. Något som på sikt är ett måste för att Brasiliens utveckling ska fungera hållbart.
Det är fantastiskt att vara tillbaka och se hur mycket ett land kan förändras på enbart ett par års tid, Brasilien kokar av produktion. Det byggs och produceras överallt. Likaså är det helt fantastiskt att återse alla kära vänner och bekanta. Imorgon åker jag och Lovis till Buenos Aires för lite kulturliv och andra trevligheter vilket vi båda ser fram emot.




Evvis!
HELG
Sa har sag lunchen ut:

Vi kom hem (till Marina, typ mitt hem), bytte om och drog pa en riktig funkfest, baile funk. Det kandes som vi var mitt inne i en favela, men det finns inte riktiga favelas har i Porto Alegre, dom ligger ju i Rio och São Paulo. Det var svinkul, en riktig upplevelse. Vi korde varat egna race lite, jag, Marina, Isabel och tre killar vi akt dit med korde en egen ring och ba dansade. Man tjejerna pekade ut lite folk som dansade RIKTIG funk, inte den mer prydliga stilen som vi kor. Herregud alltsa, inget man skulle se pa en nattklubb i Sverige.
Regn!
Nu ar det tropisktregn igen! Massor med blixtar och osregn. Det ar verkligen en upplevelse. Jag ar bara glad att jag hann hem fran skolan innan det borjade.
Imorgon blir det nog ett mote med en orienteringsklubb. Jag vet inte nar kursen startar, men jag ska nog hinna med nagra traningar innan jag aker hem.
Nu ska jag over till min granne och kolla pa deras pugvalp, min lilla bebis