signelovisa.blogg.se

"Hej! Sitter nu på Heathrow. Klockan är 14.39 svensk tid, 13.39 engelsk tid och 11.39 brasiliansk tid. Jag är svinigt trött och har en kraftig förskylning. Nu skulle jag egentligen vara hemma hos familjen Londero/Papa Leo, men det är jag som sagt inte. Jag har inte åkt över Atlanten än, och det känns jobbigt att ha kommit så kort, fast det har tagit så lång tid. Mitt flyg från Arlanda igår boardade i tid men när alla klivit på och dörrarna stängts så meddelar kaptenen att flyget kommer att stå stilla på Arlanda i en timme. Detta berodde på ett oväder över London som hade försenat all flygtrafik till och från Heathrow. Flyget fick dock lyfta ”bara” 50 minuter försent, men tiden var då ganska knapp för mig. Jag skulle vidare till Sao Paulo hade bara 1 h och 40 min mellan flygen, men det hade nu kortats ned till 50 minuter. Vi tog igen lite under flygningen till London och landade 20.40 på Heathrow, nu bara 30 minuter sena. Jag och en man som skulle till Johannesburg fick gå av flyget först och skynda oss till våra gater. Jag kom dit men stor marginal och fick vänta vid gaten ca 30 minuter innan det var dags att boarda. Allt gick hur bra som helst och vi fick köra ut mot flygrakan ca 10 minuter försenade. Sedan säger kaptenen att de har problem men en motor och att en ingengör ska komma och titta vad det är för problem. Klockan är då 22.30 brittisk tid, och jag är dötrött. Jag somnar och vaknar av att kaptenen säger att vi inte får lyfta för att flyget är mer 3 timmar försenat och då finns det någon regel som säger att planet inte får lyfta då. Alla passagerare får då ett glas med vatten och efter 15 minuter så får vi gå av planet. Allt är avstängt, klockan är då 02.15 engelsk tid, och jag har fått strax över 3 timmars sömn. De får kalla in extra personal och vi står i kö fram tills halv fyra. Jag har ingen anning om vad vi köar till, precis som dom 4 norska tjejerna som står bakom mig i kön. Personalen har valt att endast prata på portogisiska. Vi hittar en man som översätter vad som sägs till oss. Det är tydligen så att de har fixat hotellrum till oss. De är på Hiltonhotell i Gatwick, den andra stora flygplatsen i London. Problemet är att det inte finns någon transport som kan ta oss dit, och det tar över en timme att köra dit. Tågen och bussar kör inte under natten. Folk börjar nu bli väldigt frustrerade, men jag sätter mig på golvet mot en vägg och vilar ett tag. Vi får biljetter till hotellrum, frukost och lunch och ett papper som säger att vårat flyg kommer att åka klockan 16.00 söndagen den 26 augusti. Jag går och hämtar ut mit bagage och sätter mig på ett kafé där vi har fått 10 pund att handla för. Efter ett tag får några lyckligt utvalda människor, jag är en av dom, biljetter till en buss som ska ta oss till Gatwick. Vi står ute i kylan, klockan är nu 5, och väntar på bussen. Bussen kommer och jag hamnar femte sist i kön. Tyvärr fick inte alla vi plats på bussen, även fast flygvärdinnan som gav oss biljetterna räknade dom noga. Jag och 8-10 till står kvar vid busshållplatsen i 1 timme och 30 minuter innan jag går in. Det är mycket kallt och jag hostar som en galning. Jag snackar med en man som sitter inne på kafét och ska med samma flyg som jag. Han har bestämt sig för att stanna på Heathrow över natten. Men jag känner att jag behöver några timmars sömn och går upp till British Airways informationsdisk. De är några helt andra som är där nu, och det hade inte någon aning om att det var folk som fortfarande inte har tagit sig till hotellet. Klockan är 6.58 när jag får biljett till ett nytt hotell och bussbiljetter dit. Jag fick även lämna in mitt bagage igen och de lovade mig att de ska gå hela vägen till Porto Alegre, mitt slutmål. Bussen tog 30 minuter och klockan är kvart i åtta, brittisk tid, och kvart i nio svensk tid, när jag äntligen är inne på mitt hotellrum. Jag skakar som en galning och lägger mig under täcket. Det är väldigt svårt att somna när man har varit tvungen att vara så skärpt en hel natt, men efter att ha smsat med pappa och berättat vad som har hänt så somnar jag äntligen. Jag sover i 2 timmar, men klockan 11 och jag bestämmer mig för att duscha och äta frukost. Efter en dusch utan varmvatten så går jag ner till receptionen och får veta att flyget är försenat ännu mer, och att vi kommer att flyga 19.30. Jag äter frukost, läser att tag på rummet och tar mig sedan tillbaka till Heathrow. Jag fick hjälp av en underbar kvinna på British Airways som förklarar allt för mig, hjälper mig igenom säkerhetskontrollen. Jag sitter nu och väntar, något som jag har gjort konstant det senaste dygnet, väntat på att åka, väntat på flyget, väntat på hotell, väntat på buss osv. Känns endå som att detta kommer att funka, ska snart gå och höra hur det blir med mitt flyg vidare till Porto Alegre. Hoppas verkligen att jag ska vara framme inom 24 timmar, men man vet aldrig. Detta inlägg kommer jag att publicera så fort jag får internet, vilket bör vara imorgon." Om det inte står någonting annat så är det brittisk tid :) 

Så här såg alltså min resa ut innan jag ens hade kommit utanför Europa. Vårat plan gick 19.30 och jag fick sedan fortsätta till Porto Alegre med samma plan som jag skulle ha åkt med, fast 24 timmar senare. Jag har nu packat upp mina väskor, duschat och fått igång dator. Har ännu inte träffat Ana-Carolina, min nya lillasyster. Ser väldigt mycket fram emot det. 

Igår hade familjen fixat en grillfest för mig, som jag tyvärr missade. Just nu är det 16 grader och regn här, något som inte är särskilt förvånande med tanke på att det är vinter här. Ska bädda sängen och sova ett tag nu, men tänker göra ett inlägg senare där jag lägger upp lite bilder från huset.