signelovisa.blogg.se

Har varit på en tysk julmarknad idag med våran granne Mari och hennes dotter, Raffa. Glömde min kamera hemma, men det var helt otroligt. Det fanns choklad, kakor, bröd, smycken, ljus och små tyggrejer. Allt var hemmagjort. Mari gör olika bakelser och chokladpraliner som hon sålde där och jag gick runt med Raffa och kollade. Raffa pratar väldigt dålig engelska, nästan ingen alls, så det var ett väldigt bra tillfälle för mig att träna portugisiska. Marcia kom senare och efter att kollat igenom hela marknaden en gång till med henne så åkte vi hem. På vägen hem så såg vi på en termometer att det var 38 grader och klockan var sex på kvällen. Galet! Jag kände inte av det så mycket eftersom det var galen AC där marknaden var, temperaturen låg nog på 20 där inne.

När jag och Marcia kom hem så gick vi och Ana och badade i poolen. Kom precis tillbaka därifrån. Sjukt skönt. Poolen är det bästa med Brasilien för tillfället!  

Idag ska jag åka till Pucrs för första gången. Har varit där många gånger förut, Champagnat ligger inom dess område. Men idag ska jag dit som studerande. Efter sommarlovet ska jag börja på riktigt att studra fysik och medverka i något projekt men nu ska jag bara åka dit för att kolla in vad jag skulle kunna göra senare och träffa dom andra som pluggar fysik där.

Puc är det katolska universitetet i Brasilien, och rs står för Rio Grande do Sul, min delstat. UFRGS, det andra universitetet här är det statliga som är gratis, där jag haft min portugisiska.   

Ska bli spännande! 

Svaret är nej! Idag fyller världens bästa storebror år, grattis Emil!
Jag och Aninha gick till poolen bara så att jag skulle kunna ta ett foto för att visa hur bra vädret är här. Helt sjukt bra, 34 grader och sol! Hört att det är bra i Sverige också... NOT

Lite bilder, en från kulturmässan på UFRGS denna veckan och två från idag. Idag har vi tagit fram julgrejer och ätit grillad lax. Om en timme ska jag och Ana bada, solen är för stark just nu. 

 

Det blev ingen bio för mig och Marina. Vi åt på subway och sen drog vi till en kompis och med henne åkte vi vidare till en fest. Vi gick inte in utan stannade utanför och snackade istället. Runt två åkte vi hem och som hos Marina. Vi skulle upp vid tio för att Marina skulle hinna göra sig iordning för hennes fotografering. Jag vaknade vid halv ett av att Bacon, Marinas hund, skällde. Det regnade och fotograferingen hade blivit inställd. Vi låg istället i hennes soffa och käkade negrinho fram tills halv sex på kvällen istället. När jag kom hem, runt sju, så sprang jag en kort runda och sen gjorde jag mig i ordning för vad jag trodde skulle vara en släktfest. När Marcia kom hem sa hon att jag skulle ta klänning istället för shortsen och linnet jag hade på mig. Bytte om till min svarta favvoklänning och när jag såg hur dom klädde upp sig så sminkade jag mig även lite fint. På vägen dit får jag veta att det är Marcias brors silverbröllop och att dom har hyrt en fin lokal som vi ska vara i. När vi kom dit så fanns det en parkeringsvakt, fotograf och presentbord. Jag hade inte en aning om att det skulle vara ett sånt firande. Vi tog foton med paret och gick sedan in i lokalen som var fylld med folk, säkert upp mot 70 gäster. Sen var det en massa saker som hände: prästen från deras bröllop pratade, folk hade spelat in videohälsningar, bildspel, sånger, osv. Tror inte vi åt förrän halv tolv. Efter det togs en trevåningstårta fram och det tog säkert runt 100 bilder, paret med tårtan, deras barn och dom med tårtan, deras föräldrar med tårtan, osv. Sen började folk att dansa. Första sången var Abbas "Dancing Queen", rätt stolt att vara svensk då hahahah. Alla som var över 40 år i Brasilien kan tydligen en speciell dans till denna sång och dom genomförde den. Jag filmade en del, det var helt sjukt coolt! Ska se om jag kan få upp filmen. Klockan ett fick vi en bit tårta och sen åkte jag, Ana och Erico hem. Vaknade i morse med huvudvärk och kallsvettande, tror att AC:n i lokalen var lite väl stark. 

Ps. älskar nya julkalendern! 

Igår åkte jag till Amanda efter mitt portugisiskaprov (som gick jättebra, körde utan ordbok!). Vi satt och badade fötterna i poolen och kollade på solnedgången. Helt fantastiskt. Sen åkte vi till en restaurang  där vi möttes upp av många av hennes kompisar och släktingar. Det är så att idag så åker Amanda till Sverige, till min familj. För er som inte vet det så bodde min syster, Linnea, hos Amanda och hennes mamma under hennes utbytesår i Brasilien.

Jag sov över hos Amanda, fram till halv två hjälpte jag till att packa, sen gick jag och la mig. Tror Amanda och Gleny höll på en timme till eller så.

Amanda ska stanna i Sverige i en och en halv månad. Ett citat från en av mina favoritfilmer, Eurotrip: ” Europe is like the size of the Eastwood mall, we can walk to Berlin from there!” är något som även Amanda verkar tro är sant. Hon skulle vilja åka till Kroatien, träffa sin kusin som är i Israel och shoppa i London. Tror inte hon kommer att hinna med riktigt allt.

Idag hade jag även min sista portugisiskalektion. Fick sex uppgifter att göra fram till söndag, inte jättekul, men jag hoppas att jag ska hinna med det imorgon i skolan.  

Har inte skrivit på bloggen på tre dagar nu, så får fixa ett inlägg. Söndag så var vi på churassco hos Nara och Chico. Fick för första gången smaka Chicos legendariska churassco, den var riktigt god! Favvon var grillad ananas. Där var det lite kompisar till familjen som kommer från en stad norrut, någonstans mellan Rio och Porto Alegre. Dom var väldigt trevliga och en av dom, kommer inte ihåg hennes namn, hade en kusin i Skutskär så vi pratade lite om Sverige.

Det blev väldigt sent på söndag så jag trodde att hela måndagen skulle vara förstörd, men hade en jättebra dag! Efter skolan så hade jag portugisiska och vi gick på en mässa som de som går i Bas 2 i Portugisiska hade. Det var om Brasiliansk kultur och vi fick se samba, lyssna på traditionell musik och se på en film där en korean gjorde en traditionell maträtt. Väldigt kul, även om de hade stora problem med tekniken. Pratade med min kopisa Emily från Usa medans vi väntade på att dom skulle få igång projektorn.

På eftermiddagen gick jag och Ana till poolen med Raffa. Vi simmade och lekte i vattnet i över en timme. På kvällen gjorde jag en vegetarisk gryta. Vi brukar bara äta mackor på kvällen men jag och Ana var jättehungriga efter badandet.

Idag har jag försökt prata med dom på skolan om betalning över sommarn. Känns  redan väldigt fånigt att jag ska behöva betala för att bara sitta i skolan och lyssna. Och det är inte särskilt billigt heller, över 2000 kronor per månad. Men nu vill dom även att man ska betala iprincip samma summa under sommar. Där går gränsen. Jag kom med förslaget till dom att jag skulle avregistreras nu och sen komma tillbaka i mars och registreras för mars och april. Men det gick inte för sig. Om jag registrerar mig i mars så kommer jag då att behöva betala hela summan för sommaren då. Har pratat med Marina och hon ska inte heller registrera sig för nästa år. Jag ska försöka att prata med dom igen i Februari och om dom inte kan tänka sig att gå med på det då heller så ska jag försöka att prata med Anchieta och säga att jag skulle vilja besöka skolan under mars och april. Marina ska troligtvis byta till Anchieta för sitt sista år för att koncentrera sig mer på skolan, låter som en bra idé tycker jag. Om inte det funkar heller så får vi väl betala Champagnat för sommarn, men ska göra allt för att förhindra detta.

Idag är det 32 grader och sol, ska gå ut och chilla i skugga och invänta Ana som har engelska. Jag vill gå till poolen idag igen, hoppas hon också vill det.

Fick veta idag att en av dom som jobbar på skolan är före detta modell, hittade en bild på henne på google. Hon är helt sjukt vacker!   

Om detta hade hänt 3 månader sedan så hade jag varit arg och irriterad men nu kan jag bara skratta. Herregud vad allt gick åt helvete! Höjdounkten från kvällen var precis i början, runt 10, när vi träffade alla medlemmar i Strike. Dom var jättetrevliga och jag tog foto med alla killarna. Tre av fem kunde engelska. Vi träffade dom vi hotellet och det var vi och cirka tio andra tjejer där. Sedan så fortsatte vi till ett annat hotell där ett band, inte särskilt känt och som jag inte kan komma på namnet på, bodde. Det var dom vi skulle åka med till konserten och få backstage-pass av. Problemet var bara att tjejerna jag hängde med bara pratade om hur kul det skulle bli att se Strike. Killarna i bandet blev sura och sa att vi inte kunde med åka med dom. Men kul! Vi väntade en timme eller två på en restaurant men sen tog vi taxi till Pepsiarenan, där konserten var, och fick av någon anledning biljetter in. Tror att det var för att vi känner Marina. Hon kunde tyvärr inte komma, hon är på någon biltävling. Vi är där inne i tio minuter och sen så träffade vi någon kille som kunde fixa oss backstage. Vi följer med honom ut och där spöregnade det. ”Ehh vi struntar i det och går in igen.” Men när vi ska in igen så säger vakten att vi bara har en engångs biljett och att vi inte får komma in igen. Faaaaan

Då tog vi taxi till Strikes hotell, väntade i en timme på att dom skulle komma tillbaka så vi kunde få vara med på deras efterfest. Problemet var att dom inte kom tillbaka. Då hämtade Isabels syster oss och klockan fyra kom jag hem. Hela vägen hem så satt Isabel och sa att hon var jätteledsen för att kvällen varit så dålig och att jag inte fick se Strikes show. Fast jag pallar inte vara sur. Kvällen var skit, men jag träffade Strike och dom var sjukt trevliga! Bilderna är tyvärr på en av tjejernas Ipod men så fort jag hittar henne på facebook så ska jag fråga om hon kan skicka dom!

Tjejerna som jag var med var Isabel, min klasskompis, och hennes tre kompisar Luiza, Fernanda och Mariana. Sjukt trevliga och alla pratade engelska! 

Väldigt härligt väder de senaste dagarna. Igår hade jag portugisiska och efter en sen lunch hade jag skypedate med både Evve och Hanna. Kul att få lite uppdatering från Sverige. Jag drömmer för övrigt nästan varje natt om Sverige och människorna där hemma, och så tar det oftast ett par ögonblick efter väckarklockan har väckt mig som jag inser att jag är i Brasilien. Tror det beror på att jag har tittat på och även lyssnat på många dokumentärer från Sverige den senaste tiden, kan nästan glömma bort att jag inte är hemma ibland när jag går hem från UFRGS och lyssnar på en P3 dokumentär. Nya favvoprogrammet är ”Jakten på det perfekta livet”, en dokumentär/program med Hanna Hellquist. Sjukt roligt och ett väldigt fint program. Hon har inte något problem att prata om personliga problem, något som jag tycker är väldigt inspirerande

Idag gick jag till Carrefour efter skolan och köpte schampo, balsam, hårborste (tappade bort min i Imbé) och müslibarer. Müslibarer är något man äter väldigt ofta här, ganska gott och bra om man är lite småhungrig!

Efter en sen lunch så simmade jag för första gången i poolen. Jag vet att simning är en bra träningsform men i Sverige har det blivit typ två gånger per år. Nu har jag ju en pool 50 meter från huset så jag ska se till att utnyttja det! Börjar tröttna på 400 meters varvet här, blir kul med lite ombyte!

Imorgon ska jag på konsert med ett av Brasiliens stora pojkband, Strike. Ska bli sjukt kul! Marina känner en av killarna i bandet och han kan fixa in oss backstage!! Sjukt taggad. Detta är favvolåten med dom: http://www.youtube.com/watch?v=fAbZjCigrYM

I skolan har vi (dom) haft ett arbete där de skulle göra filmer baserad på kända berättelser från Brasilien. Jag var med i en grupp men arbetet hade redan börjat när jag började i klassen så jag var bara med vid en av de tre inspelningar som min grupp har haft. Våran film handlade om en fattig kvinna och hennes man som kämpar mot att svälta. När kvinnan blir gravid har de ännu mer problem. Vet inte om jag förstod det riktigt men jag tror att mannen kidnappar en kvinna och säljer henne som slav till en man. Chill.

Idag visades alla de 9 filmerna som andraklassarna på Champagnat har gjort och efter så var det Champagnats egna Emmy awards, med dans, popcorn och finklädda programledare.

Lärarna fick komma upp på scenen för att läsa upp vinnarna av de olika kategorierna. Våran film vann priseet för bästa tolkning av berättelsen som vi gick tilldelat och bästa soundtracket. Vi hade inte några lektioner på hela dagen och det var en väldigt kul dag.

Jag hoppas att den IT-ansvariga på skolan lägger upp bilder på facebook från dagen, då kan jag kopiera över bilderna hit. Jag visste tyvärr inte att det skulle vara Emmy awards förrän jag kom till skolan idag så jag fick inte med mig min egen kamera.  

Fast man är inte på stranden särskilt mycket, så gör man här. Tror vi var på stranden ca 45 minuter. Resten av tiden så gick man runt bland affärerna nära huset, lekte i lekparken med Julianna, eller Nanaana som hon säger, låg i hängmattan och läste eller åt churrasco. Åt grillad annanas för första gången, mycket gott.

Vi kom till Tramandai, stranden bervid Imbé, på fredagkväll. Där har Marcias föräldrar en strandlägenhet. Vi gick tilllsammans med dom till en glassbuffe. På glassbuffe finns inte bara glass utan även negrinhos, godis, smält mjölk- och vitchoklad, kex och massor med olika såser. Sjukt gott! Inte jättebilligt, men men!

Sen tog vi med oss Julianna, Marcias systerdotter, och fortsatte till Imbé. Har varit lite snabbt i huset förut men nu fick jag se på hela huset och även trädgården. Väldigt fin! Beatrice sköter om sina hortensior men en järnhand så dom är fantastiskt fina!

På lördagen blev det sovmorgon, kolla i affärer, kort tur till stranden, lekpark och churrasco. Blev även ett tag i hängmattan.

Något som jag har tänkt på här är användningen av ordet ”vamos?”. Det betyder ungefär ”ska vi gå?”. Om man säger ska vi gå? I Sverige så brukar det betyda att vi ska åka nu, ta era grejer sen drar vi. Här betyder det mer att vi kommer att åka. Troligtvis inte snart och jag tänker inte ta på mig att få iväg oss, men jag säger vamos för att visa att jag vill åka snart. De första gångerna när vi skulle åka någonstans och Marica eller Ricardo sa vamos så sa jag okej och så satte jag mig i bilen. Då fick jag sitta där 20 minuter kanske. Men nu sätter jag mig istället ute i solen och läser en bok.

Idag åkte jag hem med Beatrice och hennes kompis. Gick väldigt bra. Beatrice är Ricardos mamma. Väldigt speciell kvinna. Hon hade med sig en vän som var väldigt trevlig och jättesnäll. Hon påminner mig lite om min farmor. Beatrice använde sin vän nästan som en hushållerska. Hon fick lyfta ut deras väskor och även Beatrices fågelbur. Tror hon och Marcia var dom enda som diskade. Förstår mig inte riktigt på deras vänskap.

Erico skulle möta oss på en restauranger i Porto Alegre och så skulle vi äta lunch tillsammans och sen skulle han och jag åka hem. Så blev det inte. Efter att vi ätit lunch utan honom så släppt Beatrice av mig på den av de större vägarna här, Ipiranga, och så tog jag bussen hem.

Nu blir det skype med Sanna och kanske en film efter det. 

Igår blev det brödbak, födelsedagslunch för Ricardos syster, skypedate med Hanna, chill vid Marinas pool med chimarrão och sen middag på en bar. Vi hade inte skola igår eller idag eftersom det är långhelg, och man hinner med en massa grejer då. Hade en väldigt bra dag!

Idag har jag kollat in det nya Glee-avsnittet, fixat med bilder från igår och solat. Är ensam hemma nu men snart kommer Marcia och Aninha hem från Lajeado och Ricardo från jobbet och då ska vi packa ihop och åka ut till Imbé. Ska bli skönt att komma ut från stan. Tror inte jag är en stadsmänniska, älskar att vara ute på landet, som vårat sommarhus i höga kusten. Bästa platsen i Porto Alegre är Marinas condominio, helt enorm med bara åtta hus och stora öppna områden med fotbollsplan och damm. Sjukt mysigt.

Uppdatering om helgen kommer på söndagkväll eller måndag! 

Har varit helt utmattad denna veckan, är fortfarande det. Det måste vara förskylningen som får mig att bli så trött. Både måndag och tisdag så har jag somnat efter skolan. Idag var sista dagen för skolveckan, långhelg igen! Gillar verkligen dom. Imorgon ska jag vara hemma, kanske åker med Marinas familj och Isabel på restaurang på kvällen. På fredag ska jag till Imbé! Det känns som att det var en annan resa som jag var där. Allt känns så annolunda nu. Då var jag i Brasilien på besök, nu känns det som om det här är mitt liv, min vardag. Kom på idag att jag inte kommer ihåg vilka växlar som inte fungerar på min cykel eller vilket håll man vrider nyckeln för att låset ska gå upp. Lite konstigt, men det är väl så det ska vara. Om elva dagar har jag varit borta i tre månader. 

Planer ändras snabbt här, en kväll förändras fort. Marina skulle hämta mig strax efter sex på kvällen. Klockan halv åtta så smsade jag och frågade om hur lång tid hon skulle komma. Hon skrev tillbaka att hon skulle på restaurang nu, så runt tio. Aja, tänkte jag, kan ju äta middag och kolla på en film medans jag väntar. Klockan åtta får jag ett sms till: Marina kan inte ses ikväll för att hennes pappa, som är politiker i en annan stat, hans plan har blivit försenat till tio så dom ska på restaurangen när dom hämtat upp honom. Skrev då till en tjej i condominion och hörde om hon ville kolla på film, men hon hade redan planer. Det slutade med att jag  kollade på film själv. Filmkvällen hos Marina ombokades till idag istället.

Jag somnade tidigt igår och gick upp vid kvart över sju för att hinna springa innan temperaturen  stiger över 30. Har inte riktigt vant mig vid att träna i denna värmen ännu, men det gör jag nog snart. Idag ska jag följa med på Anas simtävlig, äta lunch ute och sen åka till Marina och bada. Åh längtar verkligen tills att jag får bada, det är så himlans varmt! 

Måndag och idag har jag försökt komma tillbaka till vardagen. Förra veckn blev det många sena nätter, många sötsaker och lite träning. Har varit trött i skolan och på portugisiskan, men har inte kunnat somna på kvällarna. Ska springa när solen har gått ned och temperaturen sjunkit under 30 (!), så borde somna bra ikväll.

Både idag och igår har jag prata på skype. Men Evve  igår och idag med Maria. Måste ändå säga att jag inte längtar hem särskilt mycket, har det helt otroligt bra här! Visst händer det att man vill umgås med folk hemma eller krama mamma, men jag vet ju att jag kommer att åka hem om strax under 200 dagar så jag ser till att njuta av det jag har nu.

Det som gör att jag inte längtar hem är de människor som jag har träffar här. Alla är helt otroligt öppna, snälla och kärleksfulla. Marina och Isabel heter de två som jag har kommit närmast. Dom här två tjejerna har starka åsikter, säger vad dom tycker och låter inte någon trycka med dom. Man kan inte låta bli att älska dom! Känns som dom har lite av Grynet-andan i sig.

Igår så var inte Marina i skolan men hennes mamma var på parkeringen när jag kom ut. Det var hennes tur att hämta alla barnen på champagnat. Jag frågade om jag kunde åka med och det var inte något problem. Så där satt jag, Marinas mamma och en kille som bor i deras comdominio. Då känns världen rätt liten. Inte vart jag trodde att jag skulle vara för ett år sedan.

Det jag älskar med Brasilien är att allting är så enkelt. Man behöver inte tänka så mycket eller planera, saker blir som dom blir liksom. Dom hinner inte med lika mycket som vi svenskar gör och man får ofta vänta länge på någon, men för mig gör det inget. Det måste bero på att jag bara ska stanna här i ett år och har en chill inställning för i Sverige blir jag galen på folk som är försenade!

Något annat som är helt otroligt är hur kärleksfulla och ostela brasilianarna är. De flesta lärarna hälsar klassen med ett: Oi queridos! (Hej älsklingar). Marinas mamma kallar mig alltid querida, våran hushållerska frågar om man vill ha något att dricka när man kommer hem och alla som inte kan engelska säger ändå hej och följer min utveckling i portugisiska noga. Det är väldigt trevligt och man känner sig väldigt omtyckt. Känner hur jag själv har börjat förändras och bli mer öppen.  Jag känner att Brasilien hittills har påverkat mig väldigt positivt!